Levnadsbeskrivning

Född 1675 i Sil Fjällsjö.
Död 1723-05-19 i Gafsele Åsele.
Dödsorsak: Ej angivet.
Begravd i Under kyrkogolvet i Åsele gamla kyrka.
Fysisk beskrivning: .
Blev Åseles första Länsman 1714-1723.
INGEL PERSSON (GAVELIN), OMKR 1670 * 1723 (OMKR 53)
F omkr 1670 i Sil, Fjällsjö, son till Per Ingelsson, Sil, f omkr 1640 och h h Margareta Mårtensdotter, f omkr 1640. *
Gift på 1690-talet i Åsele med Gertrud Nilsdotter, f omkr 1670 i Gafsele, Åsele, som dotter till förste nybyggaren i Åsele
Nils Andersson och h h Ella Henriksdotter.
Ingel Persson kom i 20-årsåldern (1694) till Åsele socken, närmast från Fjällsjö. Han var troligen son till en man från "södra Ådalen", som på 1670-talet köpte hemman i Sil i Fjällsjö (nära Backe).När Ingel kom till Åsele hade han en sommar tjänst hos "kaplanen" (Daniel Edin). Han kom sedan till Gafsele där han gifte sig omkr 1695 med förste nybyggaren Nils Anderssons yngsta dotter Gertrud,också hon född omkr 1670. /Daniel Edin, omkr 1650-1708, var son till bonden Salomon Danielsson i byn Eden i Junsele. Han blev student i Åbo 1680./
Ingel Persson var en driftig och kunnig man, som efterhand förvandlade det från svärfadern 1701 för 300 dlr kmt förvärvade finntorpet till en verklig bondgård med flera åkrar och mindre svedjebrukmed humlegård bakom husen och skvaltkvarn i bäcken.
Hösten 1719 utlystes en allmän riksdag att hållas i Stockholm på nyåret 1720. Ångermanlands sockenombud samlades i Salsåker i december1719 för att utse landskapets riksdagsman. Ingel Persson frånGafsele var där som ombud för Åsele lappmark och kunde med sitt bomärke underteckna fullmakten för den nyvalde riksdagsmannen Per Markusson i Häggdånger och samtidigt till honom överlämna en"besvärsskrift" med önskemål från Åselebornas sida bl a om framflyttning av marknaden i januari och om rätt att driva handel och byta varor på marknaden och om underhåll för/ersättning till socknensnämndemän under tingsdagarna.
Ingel Perssons tjänstgöring hos kaplanen Daniel Edin i Åsele under början av sin tid där kan ha haft betydelse för hans framtida roll som "stamfar" för släkten Gavelin i så måtto att samtliga hansbarn, liksom deras efterkommande kom att bära släktnamnet Gavelin:
Ingel hade en son som hette Nils och som var född omkr 1704. Vid Åseletinget 1725 efterfrågades, vem som sommaren förut satt upp en klagoskrift åt lapparna rörande befallningsmannens "näst" (rätttill ersättning). Svaret blev att det var "djäknen Nils Gavelin, nu död". "Kanske hade fadern ämnat honom till präst..", frågar sig Rut Gavelin i boken om Åsele Sockenhistoria (Å:58). "Så långt komhan inte, men något lämnade han efter sig: det efternamn som han antagit på studerande ynglingars vis." Det upptogs sedan som släktnamn också av hans syskon.
Det är här kaplanen Daniel kommer in i bilden. Det är inte troligt att Ingel skulle ha överlåtit åt sin son Nils att själv bestämma prästnamn. Samråd med prästerskapet i Åsele kan ha förekommit.Efter Daniel Edin, som dog 1708, tjänstgjorde Erik Joh Sjöberg, f 1681, som khde i Åsele under tiden från 1712. Han kan ha trätt in i Daniels ställe som "namngivare" åt Nils. Varför blev det just"Gavelin" kan man undra. Varför inte Gafselius eller Gavelius t ex? Man kanske inte skall underskatta dessa tidiga Gafsele-bors kunskaper, men det var riktigt att namnet Gavelius redan var upptaget(av den från Hälsingland stammande handlanden och rådmannen i Gävle Peder Hansson Helsing, född vid 1500-
talets mitt och död 1612 i Gävle, och hans stora framtida släkt Gavelius med namn efter födelsestaden Gävle).
En av de första representanterna för den släkten var sonen Elias Pedersson Gavelius, d 1668. Denne hade sammanlagt 24 barn (!)
(Sv Biogr lexikon 1964-66, bd 16, sid 761). Elias bror Peder Gavelius (1601-45) var far till Mårten Gavelius (d 1709), som med direktörs titel förvaltade C G Oxenstiernas gods, bland dessa godsetFullerö i Västerås-Barkarö socken i Västmanlands län, vid Mälaren strax söder om Västerås.(Han kan möjligen ha kallat sig Gavelin enligt uppgift av CA
"Noppe" Lewenhaupt till Ivar Gavelin i jan 1992...) (?)
Namnet Gavelin var upptaget av Jacob Gavelin i Vasa, som 1717 höll likpredikan efter avlidne Michael Gavelius: "Då i lifstiden Post-Inspektörens och Rådmannens ifrån Wasa stad i Österbotn, Ähreborneoch Högaktade Herr Michael Gavelii andelöse lekamen Christeligen och med heder Befordrades till thes hwilorum den 13 januari, åhr 1717, Blefwo fölliande rader med sonlig wyrdnad skrefne af JacobGavelin." (Talet utgår från 1. Krönikeboken 29 v. 15: "Wij äro främlingar och utlänningar för Dig/såsom alla våra fäder"). - Talet är underskrivet "med sonlig wyrdnad",som om Jacob Gavelin var sontill Michael Gavelius. Men det var han inte! Vem var då Jacob Gavelin?
Jo, hans namn var Jacob Håkansson, *som i början av 1700-talet blev präst i Vasa och kallade sig Gavelin" (Se tidskr "Släkt och Hävd" nr 2/93, s 390). (Därav framgår indirekt att hans far hette HåkanOlofsson, bror till Elsa Olofsdotter, som var mor till "Helena Sånek/Sånik af Vasa", Helena Johansdotter, som var syster till "kapellanen i Kvevlax", kollega till Daniel Edin i Åsele. (De flydde tillSverige under "den stora ofredens år" på 1710-ta1et och dog där.)
(Jacob Gavelin gifte sig 1719 med konstnärinnan Margareta Capsia, som bl a svarade för utsmyckning av kyrkobyggnader i Österbotten. Hon var född 1690, d 1759, men bodde med maken Jacob i Vasa framtill 1730 då de flyttar till Åbo och hon blir en ännu mer bemärkt konstnärinna, nu i hela Finland, och han blir prost och domkyrkosyssloman därstädes med det nya efternamnet Haqvini Gavelin, lat.form av Håkansson.)
Kunde prästerskapet i Åsele känna till något av detta vid tiden omkring 1720? Ja, varför inte? Trafiken över Kvarken var tät under senare delen av 1600-talet, Vasa-Umeå och Vasa-Ö-vik. Kontaktenmellan prästerna och mellan de utflyttade och kvarvarande upprätthölls både inom landet och mellan Sverige och Finland under framförallt 1600-talet.
Man får betänka att Sverige och Finland var ett och samma rike från 1300-talet och fram till 1809, då Finland erövrades av Ryssland, och med undantag för "den stora ofredens år", under stora nordiskakriget 1713-1721, då Finland var ockuperat av Ryssland och utvandringen till Sverige var mycket stor. Särskilt bland de svensktalande i Österbotten fanns en stark önskan att komma över något nybyggei sv Lappmarken.
Daniel Edin, som var komminister i Åsele 1693-1701, och kyrkoherde där till 1708, då han dog, blev student i Åbo 1680.
Efterträdaren Erik Joh Sjöberg blev student i Uppsala 1704 och prästvigd i Härnösand till adj i Sollefteå 1705, innan han tillträdde som pastor i Åsele 1712. Båda kan ha kommit i kontakt med namnetGavelin eller Gavelius, i likhet med "magister" Jacob Gavelin i Vasa i början av 1700-talet (?) Ironiskt nog kom khde Sjöbergs dotter Magdalena att 1727 gifta sig med Ingels äldste son Per Ingelsson,sedermera Gavelin, bror till Nils G den förste.
Ingel Persson hade fyra söner och tre döttrar,samtliga födda i Gafsele Den äldste av sönerna, Per Ingelsson Gavelin, född 1700, blev den som övertog faderns hemman, sedan näst äldste brodern, Ingel,född omkr 1702, överlåtit sin andel åt honom för att själv bli handlande i Härnösand. Efter den avlidne brodern Nils kom brodern Erik Gavelin, som förutom Per också en tid hade förordnande somlänsman i Åsele.
Av de tre döttrarna, födda mellan 1706 och 1709, gifte sig två av dem 1726 med var sin yngling från Tåsjö, som vandrat till Gafsele just för att fria till Ingel Perssons döttrar.
Det var Kerstin Ingelsdotter, som gifte sig med ynglingen från Öster-Tåsjö, Lars Johansson, sedermera bonde, nämndeman och kyrkvärd och det var Margareta Ingelsdotter, som gifte sig med ynglingenfrån Väster-Tåsjö, Per Andersson. Kerstin och Lars fick i sin tur dottern Elisabet Larsdotter, som föddes 1747, "en kvinna av norrländsk nybyggaradel", beskriven av Tyko Lundkvist på sid 308f i boken"Av ris och rot". Margareta och Per fick 1728 en son, som blev kallad Ingel (Persson) och som kom till Lajksjö 1754 och så småningom blev häradsdomare där, jfr ovan.
Ingel Perssons d ä "karriär" avslutades med förordnande som länsman i Åsele från tinget 1717. Länsmännen hade sedan gammalt tagits bland allmogen, som också kan ha haft inflytande på valet. Det vardock alltsedan mitten av 1600-talet landshövdingen som utsåg länsmän.
Ingel Perssons hustru Gertrud Nilsdotter avled 1722, omkr 50 år gammal. Med hänvisning till de gåvor som han skänkt till Åsele kyrka år 1700 anhöll han om att hustrun skulle få gravplats underkyrkogolvet. Detta beviljades och han köpte gravstället för 6 dlr kmt.
När Ingel själv avled året därpå, 1723, hände samma sak då hans barn gav ytterligare 6 dlr för att också han skulle få gravplats där. Åsele kyrka nedbrann till grunden 1936 och en ny kyrka uppfördesefter några år på samma plats som den gamla. * Gift omkr 1700
GERTRUD NILSDOTTER, OMKR 1670 * 1722 (OMKR 52)
Dotter till förste nybyggaren i Åsele Nils Andersson och h h Ella Henriksdotter, f omkr 1640.
B a r n:
S Per Ingelsson Gavelin, f 1700, s Ingel, f omkr 1702, s Nils, f omkr 1704, d Marget, f 1706, d Kerstin, f 1709, d Karin, f 1713