2:dra Söndagen i Fastan d.17/3.

Undan mödorna och sorgen till grafvens lugna hvila har på denna dagens morgonstund med anständig heder det förgängliga blifvet ledsagat af 2 våra stendoms Bröder.

Sockenmannen ärlige och beskedlige Skomar Hans Andersson från Born som föddes 1782 af fredlige och ärlige föräldrar hvilka med ömhet vårdat den möda telningen och genom det Heliga Dopet låt skyndsamt upptagas i Guds nåda förbund. Fadren var Sockenmannen ärlige och beskedlige Anders Hansson och modren dess hustru Anna Hansdotter i Born.

Vid den ålder då det började blifva nödigt att inhämta kunskap i Kristendomssanningar, blef han och däruti på ett ömt sätt undervisad och handledd på lifsens väg i för hvilken välgärning han alltid bar ett läraktigt och tacksamt hjärta. Efter en enligt dessa lärdommar framlefvte ungdomstiden af 21 år ingick han 1803 ett tjeligt och ljuft ägdta förbund med i Cherstin Hansdotter från samma by och välsignades denna förening af Gud .

Äktenskapet med 7 barn 2 söner och 5 döttrar hvilka 1 son och 1 dotter redan äro bortgågna till hvilan.

Alltid en trogen make var han äfven en öm fader en god granne och en redig vän.

Arbetsam och driftig i sitt kall beredde han sin och de sinas timliga bergning ehuru ofta den förnämsta Guds gåfvan kroppens hälsa honom fattades.

Uti 7 år tärd af lungsot måste han den sista månaden hållas sängen, men bar med ödmjukhet ocg undergifvenhet de plågor en allvis försyn behagade pålägga.

I Guds ord fann han sin tröstekälla och sin glädje däraf suckade han som oftast: Jag eländig måste och vandringsman m.m.

Och då döden nalkades allt närmare: Å Christi siste Februari får jag somna inm.m.- Med vördnad anammade han i sitt hus sista gången.

H.H. Nattvard den 14 Februari och slutade sin jordiska vandring de 14 dennes i en ålder af 50 år.