Levnadsbeskrivning

Bomärke Rautio i Karunki och Vittangi. Bomärket användes 1846 av Johan Nilsson Rautio i Vittangi, byggmästare vid uppförandet av Vittangi kyrka. Han flyttad sedan tillbaka till sin födelseort Karunki, men sonen Johan Erik Johansson Rauto stannade kvar i Vittangi.

Dräng, Byggmästare.
Levde 1844-01-08 i Vittangi, Norrbotten, Sverige.
Yrke i Vittangi, Norrbotten, Sverige.
Född 1810-11-21 i Karpikylä.
Kyrkbygge 1846-03-.. i Vittangi, Norrbotten, Sverige.
Bomärke.
Död 1897-04-23 i Karungi, Norrbotten, Sverige.
Levde 1856-08-17 i Karungi, Norrbotten, Sverige.
Levde mellan 1832 och 1834 i Karungi, Norrbotten, Sverige.
Rautio i Karunki och Vittangi. Bomärket användes 1846 av Johan Nilsson Rautio i Vittangi, byggmästare vid uppförandet av Vittangi kyrka. Han flyttad sedan tillbaka till sin födelseort Karunki, men sonen Johan Erik Johansson Rauto stannade kvar i Vittangi och blev klockare. Släkterna Rautio och Råman i Vittangi härstammar från honom. Ur protokoll: 10 april 1859. §4. Beslöts att bevilja åt Johan Nilsson Rautio 3 Ref. Rgs. Per dag den inberäknade kostnaden för hans underhåll, under den tid som han skulle komma att verkställa klockstapel byggnaden härstädes, och skulle skrivelsen härom sändas till honom, jämte tillkännagivande att i fall han vill komma hit, skulle han komma hit med hästskjuts. Protokoll 25/4 1859 S.D. Då byggmästaren J. Rautio nu har hitkommet i och för den tillämnade klockstapelbyggnaden, samman kallas sockenstämman medelst denna dag skedde lysning till att överlägga och besluta rörande förberedelse som borde vidtagas i och för den blivande klockstapelbyggnaden eller reparationen. Härvid beslöts att såvida den gamla klockstapeln kunde bliva duglig och stadig genom reparation så skulle den samma nu repareras, emedan kostnaden för en ny klockstapels uppbyggnad skulle bliva alltför dryg för församlingen, och dessutom funnes icke nu behövliga bjälkar för en nystapels uppbyggande enligt den av Kong. Över Intendentsämbetet gjorda ritning över ny klockstapel härstädes. §1.15 maj 1859 S.D. Som den utsedda byggmästaren J. Rautio förklarat, efter det han betraktat klockstapeln, att den vore så dålig och i bristfälligtskick att densamma icke kunde repareras så att densamma blev säker och bestående för en längre tid, så behövs att en ny klockstapel skulle uppföras, överensstämmande med den av Över intendents ämbetet uppgjorda ritning till ny klockstapel härstädes. Protokoll 9/101859 S.D. Efter behörig tid skedd pålysning sammanträdde sockenmännen för att höras rörande en räkning som Byggmästaren Johan Rautio tillsänt siste augusti. Sedan nämnda räkning över vad byggmästaren förkunnade sig ämna begära vilken besteg sig till 46 Ruf 14öre Rmt, upplästes, beviljade sockenmännen åt byggmästaren endast halvan skjutsvägen ifrån Muoniovaara till övre Torneå, eller 18Ref 3gs medan allmogen hade föresport att J. Rautio färdats ifrån Muoniovaara till övre Torneå endast med halvskjuts, i kostpenningar beviljades honom endast 6Ref. vad beträffar den av J. Rautio fodrade ersättningen för det han hållit egna arbetsverktyg vid stapelbyggnaden härstädes, ävensom den mellangift eller av 2Ref som han fodrar för emottagandet av ryska penningar vid skedd betalning, så ansåg sig allmogen icke kunna bevilja honom nämnda begärda ersättning Vittangi kyrka I augusti 1844 utsågs en plats för den nya kyrkan och i mars 1846 anställdes snickaren Johan Nilsson Rautio "Lukkari" till byggmästare och arbetet påbörjades samma år. Av ekonomiska skäl skulle det emellertid dröja ända till 1854 innan kyrkan var klar för invigning, vilket förrättades av prosten Lars-Levi Laestadius, den 5 mars nämnda år. Den predikan han höll den söndagen finns bevarad i Vittangi kyrka. .